Let it be spoken...let it be screamed....THEY´LL NEVER EVER TAKE US ALIVE!!!

Hmm...nu var det ett tag sen jag skrev här upptäckte jag. Iofs har jag väl inte så mycket mer att säga men kanske vore kul om jag för en gångs skull kunde upphålla nåt jag påbörjat. Var ju faktiskt ganska kul att gå tillbaka och läsa vad man skrivit själv.
Så vad har hänt då? På ett sätt absolut ingenting och på ett sätt massor! Men det kommer tids nog. En sak i taget.
Men vi får väl se vad jag kommer på att skriva om och vad min fantasi lyckas producera. Den brukar ju vara ganska känd för att producera ganska intressanta tankar....
Fast just för tillfället är det ganska tomt i huvudet...eller alldeles för fullt av tankar så jag inte kan få fram en specifik....vet inte men nåt av det är det....
Vill bara skrika rakt ut men munnen är fortfarande stängd....vill bara ställa mig ute, slänga upp armarna mot skyn och vråla men nånting håller emot....
Men den dagen när munnen öppnas och detta någonting släpper taget om mig kommer...då jävlar tänker jag skrika! Och gud nåde den som försöker få tyst på mig......

Bra saker kan hända.....

Så var man ett år äldre då....Känns kanske inte så stor skillnad egentligen förutom att man kanske inser att tiden tickar iväg för en alldeles för snabbt....Man missar alldeles för mycket och får kortare och kortare tid på sig att hinna med det man vill göra i sitt liv...
Ibland inser man dock att det KAN gå åt rätt håll och man blir överraskad själv. Rent av förvirrad och rädd.....men vad ska man göra? Vissa saker rår man inte över oavsett vad man försöker göra.
Vi får väl helt enkelt se vad framtiden har att erbjuda.....än så länge kan det ju bara bli bättre....

"Söker INTE dig som jag vill leva med,utan dig som jag inte kan leva utan”...

Sådär ja gott folk då har man flyttat igen då....Numer är man villa-boende!!! YAY!!!! Så jäkla sköööönt....slippa allt vad lägenhet innebär! Och så lugnt och tyst det är......helt otroligt.
En liten röd stuga med vita knutar får numera agera husering till mig. Inte så stort men det duger alldeles utmärkt till mig.
Vad har mer hänt....jo...hahahahaha...så jäkla tajmat egentligen men bara ett par dagar innan flytten skulle äga rum så blev jag plötsligt väldigt bra vän med mina grannar....Helt underbara människor det där. Synd bara att det inte blev tidigare. Då hade man kanske trivts bättre. Men men...bättre sent än aldrig som man brukar säga. Var ju inte mindre otur att karln var tatuerare och fixade färdigt min half-sleeve en kväll så där bara. Dessutom tyckte han att jag skulle lära mig att tatuera själv oxå så vi kunde slå våra kloka huvuden ihop. Jag var inte ett dugg sen att haka på det =D
Har nu gjort mina två första gaddningar och fler kommer det att bli....har ett par beställningar som ligger och väntar. Ska bara få hem min alldeles egna maskin.....HURRA!!! Väntar lika spänt som ett barn väntar på julafton!!!
Följde med ett par bekanta till Sävsjö när de skulle dekorera sina kroppar för livet, och vilka motiv sen!!! Helt underbart vackra!!! Inte utan att man blev lite avundsjuk på deras "nya kroppar" ;) Tatueraren som gjorde dem var sjukt duktig och fruktansvärt sjysst. Han lät mig ställa en miljon frågor och sitta nära och studera varje linje han gjorde. Hehehehe...måste ha suttit duktigt ivägen för honom men han lät mig hållas =D Fick många tips och trick som jag lagt in i min "databas"...
Nu vill jag bara fortsätta och det är SJUKT kul att se motiv byggas upp med vetskapen att jag gör dom på ett sätt som aldrig kommer att försvinna. Första gången jag gjorde ett motiv på en kille så var jag nära tårarna flera gånger när jag insåg att min dröm höll på att gå i uppfyllelse. Sjukt det där egentligen men jag kan inte rå för det.
Kanske ska ta mina bilder och knata runt hos tatuerarna i stan en gång till och hoppas på en lärlingsplats den här gången.
Det enda som håller mig kvar i min deppighet just nu är väl den där biten med att vara ensam...den börjar kännas av rejält nu faktiskt. Saknar att bli älskad och ompysslad. Men vad ska man göra. Kanske snubblar nån in i mitt liv utan förberedelse och tar mig med storm. Vem vet....
Nä nu ska jag nog försöka sussa en stund för imorgon kommer en ny kund och ska disskutera en gaddning han vill göra =D
Ska dessutom försöka bli bättre på att skriva här nu när allt har lagt sig och man börjar få tillbaka livsgnistan.....

Vi syns i marschallens skugga. Amen. =D

lsdfjjtrjhdh

Halvflopp med sentimental frivoltspiruett med trekvarts skruv och sen dyk.....

Ungefär så gick det till när jag satt av hästen lite för snabbt. Och jävligt ofrivilligt. På asfalt. Det sista jag minns är att jag hamnade snett på hästryggen och fick tanken "suck, det här kommer göra ont....." i huvudet....sen minns jag inget mer. På 10 min....det är helt borta! Mådde ändock ganska bra så jag tog ingen notis om det......då. Senare fick jag en sjungande huvudvärk och trodde huvudet skulle sprängas. Gav då upp och ringde akuten. Det var bara att beställa sjuktaxi och hälsa på dom kl 02.00. Snurrade rejält när jag kom dit och jag trodde huvudet skulle dunka sönder. Men den söta sjukskötaren var en ängel. Jag fick en spruta och sen mådde jag superbra......eller inte superbra men lite bättre iaf. Syster morfin är underbart! Fick sen reda på att jag skulle upp till röntgen och fick be om diverse attiraljer för alla piercingar skulle ju bort. Suck. det blev ett evigt skruvande där. Skiktröntgen med fastspänt huvud och nackkrage och sen tillbaka till avdelningen igen. Efter ett X antal undersökningar visade det sig att jag hade en muskelbristningi nacke, rygg och bröstkorg...en ordentlig smäll mot huvudet hade gjort att en väldigt liten svullnad i bakuhuvudet hade uppstått och tydligen hade den gjort min höger arm försvagad...vet inte om den kommer bli normal igen...det återstår att se när svullnaden försvinner helt. Ordentlig smäll?? Tacka fan för det! Jag landade ju på huvudet i full galopp på asfalt och min ridhjälm sprack ju =( den är död......nu kan jag inte rida förren jag har en ny....ska nog önska mig en i julklapp...
Kom hem vid halv 8 på morgonen och fick då sova.....och vad jag sov sen...vaknade vi 4 på eftermiddagen men är fortfarande trött. OCH VILKEN VÄRK I NACKEN SEN!!!!! HERREGUUUD!!! Men men...nog om det nu...

Har nu suttit och pratat med min lille lillebror på nätet. Var väääldigt länge sen jag fick chansen att prata med honom på riktigt...eller ja inte på riktigt men ni förstår vad jag menar. Vad glad jag blev att jag fick chansen!! Och söta bror började gråta när jag berättade vad som hade hänt, så orolig han blev....Men det är ju ingen fara. Fan vad jag saknar honom!! Tror inte han förstår hur mycket jag älskar honom men det tänker väl inte han på. Stora grabben bryr sig väl inte om sin sentimentala storasyster....hahahahahaha. Längtar som fan till jul när jag får träffa honom! Ska försöka kidnappa honom medans han är hemma och försöka få lite kvalitetstid tillsammans med honom.
Imorgon är det Lucia-firande på sonens skola. Jag hoppas jag har ork att gå. Får ta ett par värktabletter och härda ut....huvudsaken att man får se framträdandet och sen kan man ju gå i värsta fall...men det ska bli så mysigt. Kanske får lite julkänsla för den lyser med sin frånvaro än så länge.

Måste ta mig in till stan i veckan oxå och börja leta julklappar. Sent ute, jag vet men INGEN jag frågat vet vad dom vill ha så jag får väl köpa nåt tråkigt som dom inte vill ha. HA skyll er själva. Hihihihihi.....
Frågan är bara vad sjutton man ska hitta på! Det är så svårt sånt här även om jag älskar att göra det! Det är så mysigt att gå och handla presenter i affärer med julmusik, slå in och sen se (förhoppningsvis) glädjen när de öppnar dom. Bara känslan av att hitta Den Perfekta Julklappen till nån...mmm, underbart! Om det inte vore för allt folk!! Usch vad jag avskyr människor!! Men man måste ju, man kan ju inte komma på julafton utan julklappar bara för att man inte klarar av folkmassor. Suck. Så älskade vänner, jag härdar ut denna tortyr enbart för eran skull så fatta att ni är älskade =D

Nä nu måste jag nog försöka sova lite. Nacken värker som en idiot och det gör t o m ont när jag sväljer....

Godnatt på er älskade vänner!

Ojojojojojoj........

Sååååå länge sen jag skrev sist!! Vad dålig jag har varit.....Men får väl gottgöra det nu.

Få se nu. Vad har hänt. AH, jag har börjat träna hästar och har nu två st som jag jobbar med och ska rida in. Började med dom när de stod strax utanför Östra Ryd men det blev så jäkla långt att åka och jag kunde åka så himla sällan så jag fick ta hem dom ist. De står nu i Krokek tillsammans med en tredje häst från samma gård som en kompis har på foder. Det går jättebra och det är SÅ kul. På lördag ska vi lussa med hästarna inne i Krokek så håll tummarna på att det går bra och att folk är intresserade att titta.

Min lilla pärla som jag jobbar mest med är en 4-årig islandshäst (det är de allihopa iofs) vid namn Vindfaxi. så underbart vacker att se på och helt otroligt rar att hålla på med!

Annars har det trots den långa tiden som förflutit, inte hänt så mycket. Dagarna är ganska lika som innan förutom då att hästarna tar upp mer tid så det blir inte lika mycket dö-tid som innan.

OOOHHHH JAG SKA FLYTTA!!!!! Jag har fått tag på en otroligt söt liten stuga, röd med vita knutar, ute i Krokek som jag ska få hyra. kontraktet är helt klart och påskrivet!! HURRA!!!!!!! Två våningar är det, om än lite trångt och små rum men alldeles perfekt för mig, egen trädgård där jag kan odla lite grönsaker och hundarna kan springa fritt. SÅ UNDERBART!!!! GUUUUUD vad jag längtar......efter nyår bär det av med flyttlass......

Sonen har börjat förskola men det är inget kul för han tycker inte att de får lära sig nåt. De leker ju bara. Hahahahahaha.......vänta du bara lille vän....snart ångrar du det uttrycket!

Och så är det ju inte långt kvar till jul heller! Myyyys.....god mat, mysigt ljus, gran och pynt. Mmmmmm........fast det blir första julen utan barnen. De ska fira med pappa i år så jag vet inte hur det kommer att kännas. Som det känns för tillfället kan jag lika gärna strunta i att fira för det blir ändå ingen riktig jul tycker jag. Men ska man sitta hemma själv då? Är det bättre? Jag vet inte. Man får väl göra det bästa av saken och försöka härda ut. Suck. Jag ska iaf ta min traditionella julaftonsmorgon-ritt. Det har jag bestämt. Den har jag gjort varje år sen jag fick min första häst. Julaftonsmorgon, nångång mellan kl 05 och 06 kommer jag till stallet. Man ska ju rida innan alla vaknar så man får vara ifred. Sen blir det barbackatur i ca en timme. DET är mysigt! Och i år får jag nog sällskap av minst en till. Kanske t o m två =) så om inte annat så får jag väl känna lite jul då iaf.

Nä nu börjar fingrarna krampa och ryggen värka så jag slutar för den här gången. Men jag lovar att bättra mig och skriva oftare.

Lägger in en bild på min vackra pojke oxå så ni får se honom.

Underbar, eller hur!!!!

Puss och kram.......

Fy fan........

Skitdag!! Mår skit och vet knappt vad jag ska göra. Allt känns skit och har kämpat mot panikattacker flera gånger. Hittills har jag vunnit men det har varit med väldigt liten marginal. Hatar såna här dagar och de kommer oftare och oftare känns det som. Ensamheten är underbar men ändå gör den mig galen! Vill inte umgås med folk eller gå ut men vill ändå ha NÅN att prata med. Tyvärr har ingen tid. Är trött men kn ändå inte sova. Jävla skit.....
Allt känns bara meningslöst och är trött på allt. Måste få komma bort härifrån men det lär väl inte hjälpa....nån gång måste man ju hem igen liksom och då börjar allt om igen. Är så trött på att bli sårad och bli behandlad som en efterbliven idiot som ingen vill ha. Inte ens de man trodde alltid skulle finnas där för en i vått och torrt kunde man lita på. Uppenbarligen är jag så jävla värdelös att jag inte förtjänar att ta upp syre för andra. Så varför är jag här? Man tror så gott om folk och att saker ska ordna sig, men man är tydligen bara intressant ett tag sen blir man förpassad till glömska igen. Varför är mitt liv så här? Varför ska jag stå ut med all skit? En människa orkar bara med till en viss gräns sen går det inte längre.....men det tycks ingen bry sig om. Människor är så jävla egoistiska! Tydligen är den enda villkorslösa kärleken den som kommer från djur. De älskar en oavsett vem man är, var man kommer ifrån, ens förflutna. De kräver inget av en och de ger all sin kärlek utan att ifrågasätta. Varför kan inte alla vara så? Jo därför att människor är så förbannat självkära och bara bryr sig om sina egna tankar utan att tänka på att de sårar andra. Det skiter de fullständigt i.
Känslor är inget man bryr sig om. Sparka på dom som ligger. Det är det enda som räknas. Orkar inte med att bli sårad längre. Från och med nu så har man gjort sitt i mitt liv om man trampar snett. Så enkelt är det. Ingen nåd längre. Det blir bara skit av det och man blir utnyttjad. Man får klara sig själv och det är väl antagligen det som gäller från och med nu. Att vara och klara sig själv. Tar inte mer skit nu. Då är jag hellre ensam resten av min jordetid.
Nä mycket klagan och inget positivt. Har tyvärr inget positivt att skriva. Skit med allt.

Sov Goth ni som kan.