"Söker INTE dig som jag vill leva med,utan dig som jag inte kan leva utan”...

Sådär ja gott folk då har man flyttat igen då....Numer är man villa-boende!!! YAY!!!! Så jäkla sköööönt....slippa allt vad lägenhet innebär! Och så lugnt och tyst det är......helt otroligt.
En liten röd stuga med vita knutar får numera agera husering till mig. Inte så stort men det duger alldeles utmärkt till mig.
Vad har mer hänt....jo...hahahahaha...så jäkla tajmat egentligen men bara ett par dagar innan flytten skulle äga rum så blev jag plötsligt väldigt bra vän med mina grannar....Helt underbara människor det där. Synd bara att det inte blev tidigare. Då hade man kanske trivts bättre. Men men...bättre sent än aldrig som man brukar säga. Var ju inte mindre otur att karln var tatuerare och fixade färdigt min half-sleeve en kväll så där bara. Dessutom tyckte han att jag skulle lära mig att tatuera själv oxå så vi kunde slå våra kloka huvuden ihop. Jag var inte ett dugg sen att haka på det =D
Har nu gjort mina två första gaddningar och fler kommer det att bli....har ett par beställningar som ligger och väntar. Ska bara få hem min alldeles egna maskin.....HURRA!!! Väntar lika spänt som ett barn väntar på julafton!!!
Följde med ett par bekanta till Sävsjö när de skulle dekorera sina kroppar för livet, och vilka motiv sen!!! Helt underbart vackra!!! Inte utan att man blev lite avundsjuk på deras "nya kroppar" ;) Tatueraren som gjorde dem var sjukt duktig och fruktansvärt sjysst. Han lät mig ställa en miljon frågor och sitta nära och studera varje linje han gjorde. Hehehehe...måste ha suttit duktigt ivägen för honom men han lät mig hållas =D Fick många tips och trick som jag lagt in i min "databas"...
Nu vill jag bara fortsätta och det är SJUKT kul att se motiv byggas upp med vetskapen att jag gör dom på ett sätt som aldrig kommer att försvinna. Första gången jag gjorde ett motiv på en kille så var jag nära tårarna flera gånger när jag insåg att min dröm höll på att gå i uppfyllelse. Sjukt det där egentligen men jag kan inte rå för det.
Kanske ska ta mina bilder och knata runt hos tatuerarna i stan en gång till och hoppas på en lärlingsplats den här gången.
Det enda som håller mig kvar i min deppighet just nu är väl den där biten med att vara ensam...den börjar kännas av rejält nu faktiskt. Saknar att bli älskad och ompysslad. Men vad ska man göra. Kanske snubblar nån in i mitt liv utan förberedelse och tar mig med storm. Vem vet....
Nä nu ska jag nog försöka sussa en stund för imorgon kommer en ny kund och ska disskutera en gaddning han vill göra =D
Ska dessutom försöka bli bättre på att skriva här nu när allt har lagt sig och man börjar få tillbaka livsgnistan.....

Vi syns i marschallens skugga. Amen. =D

lsdfjjtrjhdh